Här sitter man igen och funderar. Eller, ja... tänker lite bara. 

Livet är kort och man borde kunna njuta så mycket som möjligt av det. Det stämmer väl? Det är det som verkar mest logiskt. Att man ska få leva lyckligt utan att skada sig själv eller andra. Då måste jag fråga mig varför. Varför får man inte göra det? Vi har ingen funktion. Varför ska vi då finnas? Vi måste ändå lida hela livet i väntan på döden. Vi måste jobba och slita. Se våra släktingar dö. Känna hur kroppen ger efter. Sen det som man väntat på hela livet, döden. Det är ju målet. Eller? Man borde ju avsluta med något man ser fram emot. Inte något mörkt och tragiskt. 

Men vad gör man inte, man är född och man får stå ut. Även om man nu inte har det så jobbigt. Man har tur som är född i Sverige av alla länder. Så att klaga är egentligen inte tillåtet. Men det gör man ju ändå. Varför? Jo, för att människan är fucking dum.

Vi toppar det med en vacker melodi

True Colors - Eva Cassidy

LoveM