Jag är sjuk och det är Robert på Lygnevi i kväll. Satan i gatan vad irriterande. Borde inte gå, men vill ändå. Men då blir jag bara sjukare och det vill jag ju inte. Usch.

Igår var det långfrukost hos våra grannar. Konstant ätande och drickande från klockan elva till tio. Eller ja, inte för min del. Jag var där i perioder med vilopauser hemma emellan. Men de vuxna (så fult att säga så) körde på ordentligt. Sen så passade sig att bjuda Märta på jäger och öl. Gick och la mig runt elva tolv i allafall. Eller nej, först så skulle Lovisa (systern) ringa från Rävlanda med magknip. Hon var på fest och kunde inte ta en värktablett och gömma sig i ett rum. Nej nej, orimligt. Hon var ju självklart tvungen att ringa till alla möjliga telefoner i hela huset för att väcka alla onyktra människor. Pappa som var den enda som inte hade druckit hade ju somnat för länge sen. Men det spelade ingen roll för Lollo. Han skulle upp och hämta henne tyckte hon och tillslut blev det ju så. Uuuh vad irriterad jag blev. Så själviskt. Hoppas att hon fattar det nu. Man ska inte åka iväg på fest med mensvärk. Särskilt inte när man inte berättar om festen för sina föräldrar, eller syskon...

Och du, låt mig vara, du pajjar ju bara mer när du håller på och försöker. En viss person blir sårad och det vill jag inte så låt bli bara.

LoveM