Jag har ingen lust. Ingen lust för någonting. Det känns som om jag är fylld med någonting grått och kvävande som suger musten ur mig. Det är väl så det känns. Besvikelse. Jag ska sluta hoppas på bra saker, för bra grejer händer inte mig. Inte i någon större skala, som ger mig den där livsälskarenergin. Varje gång jag hoppas på något, så skiter det sig. I alla fall nu.  Fan fan fan fan fan. Mamma hade rätt som bad mig att inte bli glad och uppspelt i förtid. Det här suger.